Ja eftermiddagen fortsätter på precis samma sätt som morgonen fast lite värre..
De blev jätte glada när jag kom och hämtade dem men så fort vi skulle ta på kläderna så var det bara trams och ännu mera trams..
Väl hemma sedan så började tjurigheterna direkt!
Lucas började leka jätte fint på rummet med duplot och så kommer Kevin och ska ha samma saker och då börjas det på riktigt. Och tillsist så ger Lucas upp och börjar leka med tågbanan istället. Men då Keommer Kevin igen och förstör för honom. Jag försöker få honom att bygga en egen bana men det går han inte med på. Och när jag vänder ryggen till så biter Kevin Lucas i benet!
Han vägrar att såga förlåt så nu har han suttit i soffan i en kvart men vägrar fortfarande säga förlåt..
Jag blir TOKIG snart!! Men det är väl så det ska vara när man har en 4-åring och en på 2,5 år.. Trotsigt värre!!
Får hoppas att denna lilla utvecklingsfas som det heter på finare språk går över illa kvickt.. Annars lär jag vara gråhårig innan jag fyller 24 år!
Men hur tokig man än kan bli på dem så är dem ändå det finaste och mest värdefulla som finns i mitt liv!! ♥♥
Jo, jag vet. Mest att de känns som de på förskolan tror jag är hemma utan henne men klarar egentligen av att ha henne hemma, ungefär. Men de är väl mest inbillning. För de känns ju lite konstigt att man är "ledig" och hon får vara på dagis en hel dag. :) Men som sagt hon har ju mkt mer roligt där än hemma med mig :)
SvaraRaderaKänner igen det där med trotsen, än så länge har jag ju bara en, men gud vad de kan provocera. haha.